Ja åtminstone så nära som möjligt... det var jag i helgen som var (Kristi himmelfärdsdag). För Gustaf Frödings gök den gol i Alster i Karlstad men jag var i Hammarö. Och skrock eller inte så sitter det kvar gamla ramsor om var göken gal för första gången du hör den på säsongen. Vår gök den gol i norr, så det är ju en "sorgegök", men nu har vi haft ett "dödergök-år", alltså om göken gal i söder så jag vill inte alls "lyssna på det örat". Det är som när jag läser mitt horoskop varje morgon, larvigt, men en vana. Om det säger något bra så tar jag till mig det, och är det dåliga rapporter så "viftar" jag bort dem!!
Men mina tankar angående denna gynnare, göken, de sätter igång mitt sociala tänk. En fågel som inte tar hand om sin egen avkomma utan belastar ett värdpar med att ta hand om deras ungar, fy! Hur går det för detta värdpar, bryter de samman eller kan de komma tillbaka? Nästa år, hittar göken samma värdfamilj? Finns det några sociala värderingar på detta? Jag läser att göken gör viss nytta angående att äta skadedjur för skog och mark.
Någon som har några synpunkter?