... ...
top of page

KOLONITRÄDGÅRDEN

ETT SVENSKT KULTURARV SOM BLOMSTRAR

Text & foto: Isa Mörk

Solen strålar och perennerna i rabatterna slår ut efter en lång och ihärdigt kall vår. Sommaren är äntligen här och i Riksby koloniområden är den glatt välkomnad av alla kolonister som flyttat in i sina stugor för sommaren. Jag träffade Ingrid, 77 år från Riksby som varit kolonist i över 20 år.

Ingrid framför sin kolonistuga i sommarvädret.

Ingrid ligger på knä i gräset i färd att rota bort ogräs från sitt grönsaksland. Man kan undra hur hon orkar med jobbet som kommer med att ha trädgården, det är ett tungt och krävande arbete att hålla igång en stuga och en trädgård hela säsongen trots allt. Ingrid emellertid anser att arbetet är positivt för henne och håller henne i form både kroppsligt och själsligt. Grönskan som omger henne ger en bättre livskvalitet och hon känner en tillfredsställelse till att kunna vara så nära naturen. Hon brukar jorden i hennes trädgårdsland och skördar senare egna grönsaker som hon tycker definitivt smakar mycket bättre än de man köper i butiker. Fågelsången som omger platsen påminner henne om att hon är behövd av sin trädgård; utan henne klarar sig blommorna inte. Ingrid stärker den punkten med att säga att som pensionär så känner man sig inte alltid lika behövd som när man arbetade som yngre. Kolonistugan och trädgården är hennes nya arbete där hon även kan känna sig som hemma och ta allting i sin egen takt. Att se resultatet av det man lagt ner så mycket arbete på gör en lycklig och stolt. Från ett frö till en stor praktfull solros; man är en del av det som sker runt omkring.

Ingrid anser även att under vinterns kalla dagar så finns det något att se fram emot på sommaren och det ger hopp om att varmare tider kommer anlända. Hon tycker väldigt mycket om gemenskapen som en koloniförening skapar. Traditionellt svenskt midsommarfirande sker varje år på festplatsen och roliga evenemang anordnas. Dessutom tycker Ingrid att grannskapet är otroligt viktigt. ”Ingen är pretentiös och man kan besöka grannen för en kort fika närsomhelst. Det finns inget krav att man stannar i flera timmar och det är alltid acceptabelt att be om hjälp. Alla hjälper varandra.”

Jag inser att kolonistugor är en fantastisk rikedom för äldre när jag talar med Ingrid och hur hon berättar om hur positivt livet som kolonist är för henne. Jag frågar henne vad hon har för tips till seniorer som kanske är nyfikna på kolonistugor och koloniträdgårdar. Vad ska man göra för att få den bästa informationen?

Ingrid svarar enkelt med att det första man bör göra är att läsa så mycket man kan på koloniträdgårdsförbundets hemsida. Vill man skaffa en kolonistuga måste man bestämma sig för vart man vill bo och kontakta den koloniföreningen i sin tur. Hon lägger även till att det finns så kallade odlingslotter, dvs. en koloniträdgård som inte har en stuga för boende. Det kan vara en idé ifall man enbart skulle vilja testa på arbetet, för att ha en kolonistuga innebär mycket mer arbete säger hon med en allvarligare ton.

”I många fall behöver man tänka på hur lång kolonikön är också. Vissa platser kan ha lång väntetid så leta reda på så mycket information du kan. Det går även jättebra att besöka koloniområdet man är intresserad av och prata med de som bor där. Det är en mycket fin egenskap koloniområden har; de är öppna för allmänheten.”

Hur skapar man en bra rabatt som blommar hela säsongen?

En rabatt som håller hela sommaren kräver strategisk planering och underhållning. Eftersom blommor slår ut olika perioder på sommaren och hösten så är det viktigt att hitta plantor som trivs ihop och blommar tillsammans. Det man kan behöva tänka på mest är att man behöva hitta perenner, dvs. fleråriga växter som gror varje år. Annueller kallas de växter som blommar ett år och sedan dör. Visst kan man ha dem i en rabatt också, men grunden bör bestå av perenner.

Några viktiga saker att tänka på när man planerar är att höga växter bör planteras i mitten på rabatter som kan ses från flera sidor. Vill man dock ha en rabatt som lutar emot en vägg eller buske så är det smartast att sätta de högre plantorna innerst så att man kan se de mindre ytterst. Eftersom växter blommar olika tider på sommaren och hösten behövs information om när blommorna slår ut. Det står alltid på baksidan av fröpåsarna. Man bör varva sommarplantor med höstplantor så att man inte får en del av rabatten som slår ut på sommaren och en annan på hösten. Det är också viktigt att ta hänsyn till sin växtzon. En palm kan trivas i Halmstad men skulle inte må så bra i Luleå.

Ett tips för att planera själva rabatten är att rita ut en större skala av den på ett papper och hitta bilder på de blommor man vill ha. Antingen kan man skriva ut bilderna från en kopiator eller klippa ut dem från tidningar, huvudsaken är att man har blommorna utklippta. Sedan lägger man bilderna på sin skala av rabatten och flyttar dem som man vill. Då kan man få en blick av exakt hur man vill att sin rabatt ska se ut. När man är nöjd kan man klistra fast bilderna och gå efter sin ritning när det blir dags att plantera i sin riktiga rabatt.

Det är väldigt subjektivt, men det kan vara värt att tänka på hur man blandar färger. Det går inte att tipsa om växter för att det är så unikt från person till person. Ingrid tycker om grönsaker medans en annan gillar pelargoner mer och en tredje kanske föredrar bara örter. Man får känna efter själv vad man vill ha och man kan alltid testa något, blir man missnöjd går det att rycka upp växten och plantera en ny. Kom bara ihåg att gödsla bra och plocka bort allt visset plus ogräs så att plantan får kraft och plats att gro. För nybörjare rekommenderas det att skaffa mindre lådor man kan plantera små rabatter i. Då har man inte så mycket att arbeta med så det kan vara en god början. Både plantagen och blomsterlandet har även rekommendationer på rabatter och förslag på färger för de som vill ha lite inspiration.

Pioner är vackra och klassiska perenner som pryder många rabatter.

Skymningens färger sprider sig över Riksby koloniområden.

bottom of page