SVERIGES ROLIGASTE MEDLEMSKLUBB FÖR SENIORER
®
Aktiviteter, inspiration och erbjudanden för dig som är 60+
018-471 27 39
EVOLUTIONSMUSEET
FÖR DJURÄLSKARE OCH DINOSAURIEFANTASTER
Text: Fredrik Gustafsson
Foto: Evolutionsmuseet och Lars Wallin
För några miljoner år sedan var landskapet i Europa och Asien mycket likt savannerna i dagens Afrika. Här strövade tidiga elefanter, giraffer, hjortdjur, svin och olika rovdjur inklusive människan. Fossil av dessa djur och deras värld hittas i välbevarade jordlager över hela detta stora område som kallas Eurasien.
Det var i sådana lager Johan Gunnar Andersson (Kina-Gunnar) på 1910-talet hittade fossil. Andersson var geolog och redan 1914 reste han till Kina i egenskap av rådgivare inom gruvfrågor åt den kinesiska regeringen. Han hittade rika lager med fossil och behövde få hjälp att datera och bestämma fossilen. Hans gamla vän och studiekamrat i Uppsala, Carl Wiman, var en av Sveriges mest kända paleontologer, och på den tiden den enda som jobbade med fossila ryggradsdjur i Sverige. Han tog på sig uppgiften, men bara på det villkor att fossilen fick stanna i Uppsala.
Pentaceratops
Under en treårsperiod samlade även Otto Zdansky, en österrikisk paleontolog, fossil i Kina åt tidigare nämnde Wiman. Det var detta unika Kinaäventyr som mellan 1918–1925 gav Uppsala universitet en samling av världsklass, inkluderat tänderna som tillhörde Pekingmänniskan. Ett kulturarv som nu finns att beskåda i Uppsala.
Samtidig som svenskarna samlade fossil i sydöstra Kina, hade amerikanerna stora expeditioner från the American Museum of Natural History i norra Kina och Mongoliet. Paleontologen Roy Chapman Andrews ledde expeditionerna och hade många äventyr. Han kallas ”verklighetens Indian Jones” och har gett inspiration till filmfiguren.
Professor Carl Wiman och hans kinalådor
(ca 1923).
Vi tog en pratstund med museichef Mats Eriksson för att bland annat ta reda på mer om den pågående renoveringen.
Evolutionsmuseet Zoologi är just nu är stängd för renovering. Vad är det för nyheter som besökarna kommer att få se när ni öppnar igen?
– Med ny belysning och ny färgsättning i montrarna kommer vi att kunna visa våra djur på ett mycket bättre sätt. Sedan blir det förstås också så att vi kommer att plocka fram lite andra djur att visa upp än idag. Det finns hur många berättelser som helst att förmedla om naturen runt oss och inte minst om alla de fantastiska anpassningar evolutionen mejslat fram hos olika organismer.
Fascinationen för dinosaurier är för väldigt många något man minns starkt från barndomen och faktiskt tar med sig hela livet. Vad tror du att det beror på?
– Dinosaurier kommer nog aldrig att upphöra att fascinera! En förklaring till det är väl att de faktiskt dominerade Jorden under närmare 200 miljoner år och om de inte hade försvunnit så är frågan om vi människor någonsin hade utvecklats. Jag tror de flesta människor känner att vi vid sidan av dinosaurier är ganska små och att det är samma känsla som vi har inför utomjordiska varelser som skulle komma hit och ta över vår plats. Ingen människa har mött en levande dinosaurie så det är dessutom lätt att ha sina egna fantasier om hur det skulle vara att möta en och det är väl alltid tilltalande att få bygga sin egen fantasivärld.
Mats Eriksson, Museichef vid Evolutionsmuseet.
Museets rötter går tillbaka till 1600-talet, då den moderna naturvetenskapen började växa fram. Från denna tid och framåt donerades till Uppsala universitet flera privata samlingar, "naturalier", vilka kom att utgöra grunden till nuvarande samlingar.
Evolutionsmuseet i Uppsala har unika samlingar av djur, växter, svampar, lavar, mineral, dinosaurier och andra fossil. Här finns cirka 5 miljoner föremål. En stor del av samlingarna används till forskningsändamål och museet besöks flitigt av forskare från hela välden.
Hur ofta ges allmänheten möjligheten att få se era forskningssamlingar?
– Mycket i våra samlingar är i sådant skick eller förvarade på sådant sätt att det är svårt att ställa ut. Vi har dock börjat med att hålla öppet hus en gång om året för att bjuda in allmänheten till att se vad som finns bakom kulisserna. Genom att samlingarna dessutom i allt högre utsträckning digitaliseras, kommer de att bli alltmer tillgängliga, särskilt via nätet.
Pterodactylus, flygödla.