Din karriär tog fart redan på 1970-talet när du var sångerska i dansbandet Wizex.  Du har sålt drygt 3,5 miljoner skivor och du har 26 guldskivor. Förra året var du hyllad i tv och i vår har du varit på turné. Hur känns det?

 

Bra nickar hon och ett leende sprider sig till ögonen.

–Det känns bra.

Hon fortsätter:

–Jag älskar att vara ute och möta min publik. Jag och min orkester har varit på konserthusturné från Helsingborg i söder till Luleå i norr. Mina omtänksamma, kunniga vänner Sulo Karlsson och Idde Schultz har alltid varit med. Innan Sulo började skriva texter åt mig hade det gått 17 år sedan mitt senaste album. Han har fått mig på rätt väg. I samband med skilsmässan var det mycket svart i mitt liv. Osby Tennessee, som jag sjöng på Melodifestivalen var han med och skrev. Tidningarna blev väl glada för de kunde skiva att Kikki misslyckas på första sidorna igen.

–Sulo har betytt jättemycket för mig. Han har både skrivit och producerat ”Portrait of a Painted Lady”. Idde Schultz har precis utbildat sig till yogalärare och jag är mycket intresserad av yoga. Jag tror att det är bra för att bemästra stress. Jag vill hitta den där grejen som gör att man kan fly in i sig själv.

 

I år fyller du 66. Många går i pension, men du verkar lägga in en högre växel. Hur gör du för att orka? Hur tar du hand om din hälsa?

–Jag har börjat träna. Sedan har både tv-programmen och turnén varit roliga att göra. 

Hon berättar att 1986 vaggades hon in i något som hon idag ser som en villfarelse. Då förklarade man för henne att när man har reumatism måste man vila. En sanning med modifikation. Nu har hon lärt sig hur hon skall träna. När hon bröt foten i november skaffade hon sig en personlig tränare och ägnade sig åt avlastande träning som cykling. Hon cyklade inomhus tills solen kom fram och isen var borta. Nu är det stavgång och så syns hon nu i tv-reklam på sin elcykel.

–Man får tänka på att man är reumatiker, men det får inte bli en ursäkt säger hon leende. Hon tystnar, tänker en stund och säger att hon vill förbättra sina mat- och sovvanor också.

 

-Får jag bara säga en sak? säger en kvinna med stark stämma.

Vi tittar båda upp. Hon tittar Kikki rakt i ögonen och säger:

–Jag älskar dig. Tack!

Hon är 50+, lång, välklädd och lämnar oss lika snabbt som hon dök upp. Då och då har någon tittat bort mot vårt bord längst in i hörnet. De har känt igen Kikki Danielsson och berättat för sina vänner som gjort sig ärende mot vårt bord.

–Det är oerhört värmande, säger Kikki. Ibland är det unga tjejer som kommer fram, ja, även unga killar. De yngre vill ofta ta en selfie med mig.